Det är lättare att se vad som är viktigt (och vad som inte är det) om man har lite erfarenheter.
Är situationen helt ny och man inte har något lagrat i sitt bagage är det svårare att göra en bra bedömning eller ta rätt beslut.
Som arbetsterapeut är det lättare att få en bild av individens möjligheter till förändring om man har något att luta sig tillbaka på.
Att läsa (föränderliga) modeller och få struktur är förstås bra att ha med sig, men att praktisera dem är nog det som ger mest i vårat tankesätt.
I slutändan är det ändå så att ingenting är svart eller vitt och vi måste alltid utgå från en mängd saker som bl a modeller, våra erfarenheter och inte minst individens egna tankar. Så med en bra balans mellan teori och praktik borde vi vara bäst rustade inför våra beslutstaganden.
Tänk om man skulle ha en manual för allting som sker i livet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar